Kan inte gå o lägga mig utan att skriva detta inlägg.
Har tänkt skriva detta lääänge men har väl inte vetat hur jag ska uttrycka mig.

Mycket av det jag tänker skriva nu handlar till viss del om mig själv..
Eller snarare kanske hur jag var för några år sedan, innan jag kom på en massa saker. Vill iaf dela med mig lite...

När jag var yngre, asså ganska mycket yngre så var jag snäll.
Asså väldigt snäll. "För snäll" skulle man kunna kalla det tom...

Detta bidrog till en hel del bra saker.
Man slapp en massa tjafs (eftersom jag var alla till lags och var extremt konflikträdd..)
Jag fick massa vänner och många av dem har jag kvar en idag och det är ju något positivt såklart.

MEN.. Det farliga med detta är att du sänker dig själv.. Sakta sakta så förminskar du dig utan att du först märker det.
Detta sker automatiskt när man e "för snäll" och alltid är alla till lags..
Din åsikt då? Det du tycker och vill göra räknas tillslut inte.. Tyvärr....
Iaf inte i dina egna ögon och då fortsätter du med det enda du kan, jo att finnas till för andra men inte för dig själv.
Då är det inte så lätt att stå upp för sig själv i vissa situationer, du har ju aldrig gjort det förut liksom...?


Detta tog mig minst hela högstadiet och säkert halva gymnasiet innan jag ens började reflektera över hur jag tänkte och hur jag såg på mig själv.

Nu har det gått några år och jag är inte längre samma tjej.
Jag e fortfarande snäll, vill allas bästa i alla lägen MEN jag glömmer inte bort mig själv på kuppen som jag gjorde förut. Det finns fortfarande stunder då jag måste påminna mig själv om att jag faktiskt är på samma våglängd som alla andra och att mina tankar och ord väger lika tungt som andras.

Tror verkligen inte att mina funderingar är unika på nått sätt utan det e nog många som kan gå runt och känna såhär mer eller mindre. Tro aldrig att du är sämre än nån annan utan tro på dig själv.
Du är värd precis lika mycket som alla andra.

Du gör dig själv en otjänst genom att vara alla till lags. Du vinner kanske vänner och får ett gott rykte om dig att vara en bra tjej. Du ska först och främst vara snäll mot dig själv för har du inte dig själv så är du ensam, oavsett hur många vänner du kan räkna på dina fingrar och tår.

Allt det du ger till andra måste du kunna ge till dig själv. De som verkligen tycker om dig för den du är vill ditt bästa och förstår dig. Tar dig för den du är. Dessa människor behöver du inte "vara till lags" utan du ska bara vara "du" och känna att det är helt ok. För det är det. :)

Har bubblat på som en tok här...
Hoppas jag fick fram allt rätt...  :)
Vill egentligen bara få fram att du ska tro på dig själv i alla lägen. ^^

Så.... Skönt att få ur sig nått "annat" nångång o inte bara skriva typ:

"Hej,

Nu sitter jag på jobbet.
Snart är det lunch, yey.."

Ja, ni hajjar... :)

NU ska jag sova på riktigt.
Tobleronen e slut oxå.

Sov gott everybooooody!

Pöss*

/å